- Project Runeberg -  Smärre skrifter /
336

(1904) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik Cygnæus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ljusstråle in i den finska folkandens djup. Sedd i sådan
belysning, skall denna folkdikt förgäfves söka sitt
motstycke i månget rikare folks litteratur.

Jag har hört någon säga, att Cygneeus följt Runeberg
såsom schakalen följer lejonets spår, frossande af dess
byte. Det är en fåkunnig liknelse. Cygneeus har svärmat
för 1808 års hjältar långt innan desse blefvo en myt i
Fänrikens sägner *. Runeberg och Cygneeus vuxo ur
samma tids rot, likasom Lönnrot och Snellman. De
föddes i nattväkten mellan den afton, som var, och den
morgon, som komma skulle. Ur sådana brytningsperioder
i folkens lif uppväxer alltid någonting kraftfullt, och
någonting måste komma, som icke var Porthan, icke
Franzén, icke Choreeus, än mindre Sjöström. Kalevala
kom, Runeberg kom, Snellman kom, och om Cygneeus,
som följde dem tätt i hälarna, icke kunde mäta sitt
mått med deras, så var han otvifvelaktigt, som samtida,
ben af deras ben och blod af deras blod. Honom
fattades hvarken snillets begåfning eller kärlekens kraft
för att vara med dem jämnbördig: honom fattades endast
förmågan att omsätta sig själf i motsvarande handling.

Det har sagts, och säges måhända ännu, mycket
oblidt om Fredrik Cygnseus. Man har sagt: Han var
talare, och hans ord förklingade med de känslor som
framkallat dem. Han var skald, och hans dikter gingo
som ofruktbara, purpurfärgade moln öfver samtidens
horisont. Han var historiker, och han skref eller
föredrog, icke historia, men om historien. Han var estetiker,
kritiker, oeh han gaf hvad han såg i ämnet, icke ämnet
själf. Han var slutligen konstens befordrare och — ja,
därutinnan är man förlägen om andra inkast, än möjligen

1 Jmf. hans teckningar från 1808 i Helsingfors
Tidningar 1842.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topsmarre/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free