- Project Runeberg -  Smärre skrifter /
375

(1904) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander II ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

besittningsrätt och sedan full äganderätt till sin gårdslott
med ett stycke därtill hörande odlingsbar jord. Den
öfriga jorden skulle gemensamt inlösas och brukas af
byalagen, intill dess att dessa kunde sämjas om
ägodelning åt enskilde. Kronan skulle bispringa med billiga
lån. Den lifegnes personliga beroende af godsägaren
upphörde, och flyttningsrätt beviljades honom under förut i
allmän lag bestämda villkor. De sålunda frigjordes antal
uppskattades till mellan tjugutvå och tjugutre millioner.

En så i alla förhållanden ingripande omkastning
medförde, som man förutsett, ändlösa strider. Hela
Ryssland kom i rörelse. De mest orimliga förväntningar å
ena sidan omväxlade med än dämpad, än högljudd klagan
å den andra. Mångenstädes utbröto oroligheter, icke
endast bland godsägarne, men lika ofta, ja oftare, bland
de frigjorde själfva. Många förstodo icke den nya
friheten och ansågo sig tryggare, när deras godsherre fick
sörja för allt. Andra tydde kejsarens påbud så, att nu
var all godsets egendom utan vidare deras oeh de dess
herrar. Alla band syntes upplösta, alla sedvanor och
förhållanden omkastade. Militär måste på några håll
återställa ordningen. Men kejsaren hade anbefallt
möjligaste tålamod oeh fördragsamhet med de okunniga
fri-gifna. Efter hand lugnades oron, och på den bestämda
dagen var, om icke allt, likväl det väsentligaste af
reformen genomfördt i det yttre. I det inre, i folkets
uppfattning af sin nya ställning, behöfdes mansåldrar för
att utjämna frigörelsens följder. Adeln ansåg sig ruinerad
och var det mångenstädes, där godsherren vant sig att
bekymmerlöst uppbära sina räntor af de lifegne. Andra
försökte modigt reda sig i det nya förhållandet, men
klagade att deras numera fria bönder icke ville arbeta.
De funnos, hvilka aldrig kunde förlåta Alexander II det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topsmarre/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free