Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så hände sig, att Lydik Larsson, sommaren efter
den tilldragelse, som förändrade lille Bennus öde,
inträdde i den stora stugan p& Karis prästg&rd och fann
kyrkoherden Petrus Mathiae Tavia i tal med en
bondkvinna, som åtföljdes af en liten flicka.
— Hvad är det ni säger, mor Dordej? frågade
med rynkad panna själasörjaren, som just den dagen
råkade vara öfverlupen af ostar och sommarsmör från
alla sina rökar. — Hvad är det ni säger? Böcker?
Hvad skall ni göra med böcker?
— Det är för flickan, vördige far, svarade
torpar-hustrun. Hon ligger öfver mig dag och natt, att jag
skall låna henne böcker från prästgården, för vördige
far kan väl förstå, att fattigt folk ej har råd att bestå
sig så dyr lärdom.
— Gif henne katekesen!
— Den kan hon utantill från perm till perm.
Vördig far minns nog läsförhöret.
— Så gif henne psalmboken!
— Den kan hon också utantill. När jag sjunge* i
kyrkan och hon sitter bredvid mig i bänken, minns hon
hvar vers och på hvilken sida den står.
— Så gif henne bibeln, om ni har någon bibel!
Jag tänker, att där har hon och vi alla nog att begrunda
för alla våra lifsdagar,
— Vördig far har rätt, det har jag många gånger
sagt henne. Men si Hagar är en sådan en, att hon
aldrig får nog. Hon har läst igenom hela den heliga
skrift, efter vi ju lade oss till den välsignade boken,
som vördig far minns, med barnens underhållspenningar.
Hvart präntadt ord minns hon där, Mose och alla
profeterna, för hon började läsa af sig själf, när hon var
fem år gammal. När jag sade till henne: det där är A,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
