- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 1. Nattens barn /
208

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Den milen kunde kosta rår hals, genmälde
gossen, om ej Petrowitz’ hästar vore lika trötta som
våra. Han företog i går ett misslyckadt ströftåg mot
Tnschkan.

Om en stund begynte den tidiga majmorgonen ljusna.
De flyende hade ingen tid att se sig tillbaka, men de
trodde sig höra trampet af hästhofvar, som kommo
beständigt närmare.

Raben Zevis häst segnade ned på hasorna. Den
gamle mannen kunde af trötthet knappt hålla sig kvar i
sadeln. Assar Kaba red den starkaste hästen, lyfte sin
herre framför sig i sadeln och fortsatte ridten. Ständigt
närmare kom Petrowitz och med honom undergången.
Vid en krökning af vägen kunde de flyende räkna sina
förföljare, knappt mer än tvåtusen alnar bakom. Det
var en trupp beridne röfvare om vidpass fyrtio man,
och de kommo från vindsidan. Man kunde tydligt höra
hästarnas flåsande.

Bland de flyende hyste knappt någon mer ett hopp
om räddning, när gossen, som fortfor att rida främst,
pekade på ett föremål vid sidan om vägen framför dem
och ropade:

— Se! Om två minuter skola vi vinna ett försprång!

Föremålet vid vägen befanns vara- en af dessa groft

uthuggna stenbilder af jungfru Maria med barnet, hvilka
mångenstädes stå uppställda vid vägarna, särskildt vid
korsvägar, dels som böneställen för de förbifarande, dels
med sparbössor för välgörande ändamål. Om en stund
sågos förföljarne göra halt, innan de uppnått mariebilden,
och råka i tvist med hvarandra. Där blef en häftig
ordväxling; röfvareskaran delade sig åt båda sidorna
öfver de närmast liggande åkerfälten för att på detta
sätt kringgå bilden. De mest förhärdade ville rida vägen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/1/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free