- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 1. Nattens barn /
232

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för Åbo läns ryttare och i andra linien Stålhandske med
Nylands ryttare. Mot dem stodo generalfälttygmästaren
Borneval och generalvaktmästaren Buchheim. — I centern
stodo Lilliehöök, Wrangel och Mortaigne;
österbott-ningarne längst till höger i första linien och
björne-borgarne längst till höger i andra linien. Bakom dem
generalmajor Lillie med reserven. Deras motståndare
voro generalvaktmästarne Camillo Gonzaga, Webel,
Fernamond och Enckeforth. — Svenska vänstra flygeln
anfördes i första linien af Slange, i andra linien af
Königsmark mot Hannibal Gonzaga och De Bruay på de
kejserliges högra flygel. Vid dessas utkanter svärmade
krigets gräshoppor, de tappre, roflystne kroaterne.

Knappt tillät det första dagsljuset de båda härarna
att urskilja hvarandras ställning, innan de kejserlige
möttes af en oväntad syn. Det var jagtens årstid; de
hade tänkt sig en munter hetsjagt, piken i flyktingens
rygg, svärdshugget öfver hans böjda nacke, rika byten
prisgifna till sköfling. Men han kom dem till möte, den
dumdristige nordbon, hvilken de trodde vara stadd på
en brådstört reträtt. Han kom i den skönaste slagordning
som ännu fägnat en krigares öga. Han vågade verkligen
— nåväl, det skulle kosta honom dyrt, när striden ej
mer kunde undvikas. Piccolomini var öfverlistad och
svor att hämnas.

Torstensons älsklingsvapen var artilleriet. Han lät
sina lätta kanoner, »halfva kartauer», som de då
kallades, börja striden. Det gick hurtigt, men obekvämt
under ständiga svängningar i spetsen för den
framryckande hären. Elden besvarades och insvepte snart
fältet i rökmoln. Fältmarskalken red framför fronten i
centern, omgifven af sin stab. Vid hans sida red
pfalzgrefven Carl Gustaf, närmast bakom honom general-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/1/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free