Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5. Bikten.
Jag har gifyit ett löfte...
Drottning Kristinas korta sjukdom i Norrköping
efterlämnade lyckligtvis inga andra spår, än de intryck
hon behöll i det mjuka vaxet af ett ungt hjärta. Efter
besöket på Finspång hade drottningen rest till Nyköping
för att begrafva sin hofmästarinna, fru Kirstin Nilsdotter,
och därifrån återvändt till Stockholm. Vidpass en
månad därefter, i Oktober 1642, lät Kristina kalla till
slottet sin skriftefader och lärare, hofpredikanten,
teologie professorn vid collegium illustre i Stockholm
Johannes Matthise, som hon fortfor att rådfråga om sina
studier, ehuru hans regelbundna undervisning redan för
ett år sedan var afslutad.
Det var ett förtroligt samtal vid skymningsstunden
på eftermiddagen i drottningens bibliotek. Dörrarna
stängda, ingen lyssnare. En spansk pudel, Fido, present
af Ludvig XIII, sträckte sig makligt på mattan under
skrifbordet och småskällde i sömnen. En uppvaktande
hofjungfru satt ensam i rummet utanför, stickande
strumpa.
Johannes Matthise var en blek, mager, af studier
böjd man, hvilken såg ut att vara sextio år, ehuru han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
