- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 2. De tre /
121

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

barnen, skicka dem i skola, äta rent rågbröd. Nu
kunde de köpa Kaskas torp... Nu kunde de köpa Nyby
gård!... Endast myntet var äkta?

Frestelsen var stark. De stodo kvar på den
snötäckta kyrkogården, vinden hven i de löflösa trädens
grenar, bonden från Nyby körde förbi dem på landsvägen*
med råg till kvarnen. Slutligen sade Dordej:

— Vi gå till prästen!

Och de gingo den väg, som så mången i detta
land gått före och efter dem under samvetets bekymmer
och rådvilla frågor i timliga och eviga ting — de gingo
till prästen för att begära råd. Under vägen uppstod en
ny betänklighet. Om vi yppa för prästen, att vi nu äga
så mycket penningar, skall fogden pålägga oss tredubbla
gärder, länsmannen skall anställa räfst hos oss, ingen
skall tro, att vi åtkommit ärligt en sådan skatt. — Låt
mig råda! — afgjorde Dordej beslutsamt, i det hon uttog
ett guldmynt ur pungen och gömde det öfriga försiktigt
i kjolsäcken.

När det gällde vidskepelser, stodo blott få af
Finlands präster vid denna tid upphöjde öfver sitt folk.
Den gamle kyrkoherden Petrus Matthise Tavia, som Dordej
förut med så liten framgång rådfrågat, var nu lika
öfver-tygad som hon, att den vandrande juden uppenbarat sig
i Karis. Detta betydde något, det var ett järtecken.
Nästa söndag måste där läsas i kyrkan en förbön för
den olycklige vandrarens själaro. Hvad angick det
guldmynt, som Dordej framvisade, fann kyrkoherden rådligast
att hellre förära det åt socknens fattiga, än att besmitta
sina händer med något så misstänkeligt.

— Här är icke mången i socknen fattigare än vi
själfva, vågade Dordej invända.

9. — Stjäm. kungab. II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/2/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free