Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ut, och likväl hade en kurir skickats öfver ett fruset
haf att afhämta det. Men det kunde ej öppnas nu, det
gällde tredje mans rätt.
Likasom framtrollad af nyfikenheten, inträdde Jöns
Qvast, stammande fram en anmälan, att någon stod
därute och begärde företräde hos hans nåd.
— Säg, att han kommer tillbaka i öfvermorgon!
— Jag sa-sa sa’ honom det — stammade tjenaren
— men hva-hva-hvad skulle Ska-Skam låta visa bort sig
på-på själfva julkvällen!
— Det är juden. För honom in i mitt
mottagningsrum !
— Ka-ka-kan han inte nö-nöja sig med en själ
mi-mindre? mumlade Jöns motvilligt.
Juden fick företräde. Han förklarade, med många
ursäkter för den olägliga tiden* att han nyss förnummit
vid Skeppsbron kurirens återkomst och vore så hårdt
ansatt af sina affärer på andra håll, att han omöjligt
kunde dröja i Stockholm en dag längre.
— Jag beklagar — svarade presidenten artigt —
att er härvaro hvarken varit så lång eller så angenäm,
som vi önskat. Jag hade hoppats få strax efter jul
föreställa eder för rikskanslern, som varit hindrad af
göromål, och för hennes majestät, som varit bortrest.
Men eder tid är dyrbar; här är skrinet. Önskar ni
vittnen?
— Ja, ers nåd, det är nödigt för domstol. Och,
om ni tillåter, Hagar.
Presidenten ringde.
— Kalla hit Thomson, Pape och Hagar.
De inkallade kommo.
Skrinet öppnades; innehållet befanns orubbadt.
Ruben Zevi fattade med darrande hand nålen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
