- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 2. De tre /
234

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

icke sticka en strumpa. Om nu duy som ej är en

drottning, vill likna henne, är du ju ingenting.

— Vendela Skytte var icke heller en drottning.

— Sä gift dig som hon, och blif en först&ndig
husmor! Askungen gör väl, om hon följer Karins
råd och upplöser bandet, icke Gabriels råd att hugga
kull rönnen. Vill du flytta till oss, eller vill du blifva
judinna?

— Ers nåd har varit mig huld ... ers nåd har varit

mer än en mor för mig... men här är jag alltid half.

— Ja, ja, jag vet, men den tid tör komma, mitt

barn, när det halfva blir helt, återtog fru Sofi De la
Gardie med en rörelse, som intygade, att hon efter hand
försonat sig med sin gemåls planer för sonen Gustaf.
Med undantag af börden kunde det förnäma Kurckska
huset ej önska ett rikare parti eller en presentablare
svärdotter.

Presidenten återvände och anförtrodde sin gemål
något i enrum. Han var uppskakad af en nyhet, som
han nyss förnummit i rådet. En politisk hemlighet af
den högsta vikt hade blifvit förrådd, man visste ej huru
eller af hvem. Ett rådets beslut, förhandladt för slutna
dörrar och utan något annat vittne än rådsherrarne och
drottningen, hade samma dag blifvit meddeladt åt ett
främmande sändebud, som mindre än någon bort känna
dess innehåll. Vissheten därom, att man ej ens vid
riksstyrelsens förtrognaste rådplägningar befann sig säker
för lejde kunskapare, hade slagit alla med häpnad. Man
ville nu uppbjuda hvarje medel att komma förrädaren
på spåren och få honom fatt. Lyckades icke detta, var
ej allenast rikets säkerhet komprometterad: den ene af
rådet skulle misstänka den andre, och sålunda vore den
enighet förspilld, på hvilken rikets välfärd hängde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/2/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free