Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24. Spörsmål för lifvet.
Vill da bära min krona? Tag henne.
Jag känner ej igen fröken Kerstin, sade fru Beata
Oxenstjerna i ett förtroligt ögonblick till sin bror
rikskanslern. — Hon är som förvandlad, sedan vi blefvo
af med den finska häxungen.
— Tacka Gud, att faderns sinnelag uppväxer i
afkomman, genmälde rikskanslern. Häxor göra där intet
till; slikt dependerar af en naturlig kondition invärtes.
— Ja, det torde allt vara förställning till läglig tid.
Hon amuserar oss sakteligen till ett år härefter.
— Har kära syster ej förr sett en mö växa upp
från jänteåren till jungfru? Det förer gemenligen med
sig en blidare natur, intill dess att där kommer nytt
krut i fängpannan. Har fröken Kerstin funnit en ny
leksak efter den flickan Hagar?
— Ännu inte, så mycket jag sport. Fast mer trår
hon inte ens efter Ebba, såsom hon förr har gjort.
— Där kommer en ny, det töfvar intet. Mig faller
så för, som hade det varit bättre, att vi låtit fröken
behålla sin förra smekunge på knäet, än att vi omakat
henne med att söka en ny. Det var intet annat än löst
skvaller om flickan Hagar: boklärdom gör ingen ofred.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>