- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 3. Makalös /
18

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

icke dessc djärfve ryttare råkat vara kroater och funnit
ett lockbete, som kom dem att glömma allt för sin
rof-lystnad. De stötte på svenska härens tross, som var
lägrad i småskogen; fyllda vagnar, vintunnor, kvinnor.
Kroaterne kastade sig öfver vagnarna, hånlogo åt
kvinnornas jämmerrop och började med van hand plundra.
I detta deras käraste nöje stördes de, mot sin förmodan,
genom ett modigt försvar af den annars föraktade
tross-betjeningen. En ung man samlade kring sig de mest
behjärtade och anföll så eftertryckligt de plundrande, att
de nödgades värja sig själfve. Ursinnige, bortjagade de
den lilla skaran, men i nästa ögonblick var den åter
öfver dem som en myggsvärm och tvang dem att lämna
vagnarna. Det drog ut på tiden, Wittenbergs flygel hade
segrat, kroaterne hörde skott falla bakom sig i skogen.
Snart visade sig en skvadron af kurlänningarne och kom
i rätt tid att befria Torstensons maka, just när hennes
försvarare voro nära att duka under för öfvermakten.
Kroaterne flydde, faran var öfverstånden.

De kejserliges fotfolk i centern hade framryckt
samtidigt med deras flyglar och anföll svenskarnes center.
Här red Torstenson, hvilken ögonblickligt lät fylla hvarje
lucka; här fick Mortaigne svalka sin brinnande stridslust;
här försvarade blå regementet sin gamla ära. Hatzfelds
infanteri var till stor del nyvärfvadt folk, men fanatiske
katoliker, som eldades ända till dödsförakt af vissheten
att i dag skulle den heliga jungfrun gifva dem seger.
Kampen här blef icke mindre hård än på båda flyglarna,
men blodigare, därför att de stridande trängdes samman,
bröst mot bröst, på det trånga utrymmet mellan
skogshöjderna. Klockan närmade sig fyra på eftermiddagen,
skymningen skulle snart inbryta, och ännu var ingenting
akgjordt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:06:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/3/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free