Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom Räfsnäs och Ulfsunda till bröd samt Torshälla
och Eskilstuna till smör på brödet.
— Hvad du är god, Kristine! Men alla kungliga
gåfvor äro intet emot hans efterlängtade lycka att få äga
dig själf.
— Mig? Jag förstår, du talar, som ständerna, om
den gamla romanen. Men det är ju inte fråga om mig.
Jag förskaffar din bror en mycket skönare gemål,
prinsessan Emilia af Hessen-Kassel, du vet. Han älskar ju
henne och hon honom. Ingenting är naturligare, än att
jag, som högeligen åstundar hans lycka, bereder honom
lägenhet att följa sitt hjärtas val.
Marie Eufrosyne stirrade bestört på den kungliga
sfinxen. Hon visste för väl, att Kristina kunde gyckla,
och gyckla rätt obarmhärtigt, med sina offer, men detta
skämt gick för långt. Den besvikna vännen bemödade
sig att skratta.
— Nej, du skrämmer mig inte. Du gör som vid
julgåfvorna. Atrappen föreställer en furie, men när man
öppnar den, tittar där fram en ängel.
— Hvad, Marie? fortfor Kristina med låtsadt allvar.
— Du tror då, att.. . nej, min vän, du känner ju
mig för väl för att inbilla dig sådana dårskaper. Jag
skulle gifta mig? Det där är ju Qolgammal snö. Du
vet, att jag underkastar mig aldrig en mans vilja.
Men Carl Gustaf behöfver af flera skäl en värdig
gemål. Det är nyttigt för riket, man måste tänka på
tronföljden.
Furstinnan Marie Eufrosyne var svag, lätt ledd och
van att behandlas som släktens smekunge. Men hon var
kvinna nog och syster nog för att känna sig sårad.
— Jag beder dig, Kristine — sade hon, uppstående
med högröda kinder — skämta inte så med de ömmaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
