- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 3. Makalös /
110

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Ja, ja, jag vet väl det talesättet, afbröt honom
Kristina, allt mera otålig. — Jag talar om riket, och
eders kärlighet talar om sig och mig. Hvad skall jag
då mera säga därtill? Skall jag åstunda betänketid,
som sed är, när en jungfru intet vill strax svara en
enträgen friare? Skall jag lofva hvad ingen annan piga
lofvar, att eders kärlighet skall få min resolution, när
jag är fem och tjugu år gammal? Ja, så lofvar jag ock
det; är det mtisfaction nog? Är eders kärlighet nu
förnöj der?

— Jag tackar underdånigast och är förnöjder med
allt som behagar eders majestä^.. Mitt facit har intet
annat varit, än den lyckan att äga eders majestäts
person, och kan jag väl nöja mig med ett stycke bröd,
när det betages mig, som min högsta åstundan är. Men
får jag intet den uppfylld, vill jag aldrig se Sverige mer.

Nu tog Kristina eld.

— Och det säger mig en, som här och där låtit
sig nöjas med andra än mig! Hvad är detta för
fan-faronader? Är jag en Chloe, som leder får i rosende
band, och eders kärlighet en suckande Damon, som
sköter hjordarna på sin faders gård? Jag känner min
Damon: därmed skall han aldrig i tiden vara content.
Den Gud hafver satt till något högre i världen skall
intet låta sig nöja med fåreklippande.

— Jag vet det fullväl, och eders majestät hafver
sagt mig det själf vid min kära systers bröllop förlidet
år, att eders majestät ingen affection hafver till min
person, så att jag därom desperera måste. Jag har
därför ock bedt Gud afvända mitt sinne från detta
uppsåtet för att ej därmed bekomma eders majestäts onåd
och min egen största skada; men si, jag har intet
varit därtill capable. Fastmer har jag däraf dagligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:06:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/3/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free