Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klokhet och kraft. Nio år, och vi skola mäta hvad du
då är mot mig! Du föraktar en makas pligter, du
försmår att böja dig under en man. Välan, jag är ett
barns gemål, jag är lika själfständig som du; men jag
är hvad du icke kan vara, fastän du gärna ville: min
herres herskarinna.
Den nya sultaninnan gick häftigt fram och åter
öfver de mjuka mattorna. Hennes beslut var fattadt;
hon hade återvunnit sig själf.
— Hvarför darra? Lotten är kastad och kan icke
ändras. Jag skall vara Kuprilis slafvinna, med villkor
att han skall blifva min slaf. Min stjärna, jag tackar
dig! Du har fört mig till maktens trappor; du skall
engång föra mig till dess gyllene tron. Jag har varit
intet; jag skall engång vara allt.
En sakta suck från gemakets tröskel besvarade dessa
ord. Sabina hade hitförts på storvesirens befallning och
stod nu vid dörren i häpen förbidan. Den ärliga
Nerke-flickan var utom sig af förskräckelse.
— De säga... de säga, att hundturken tagit min
kära jungfru!
— Ja, till sin drottning, Sabina. Och du skall vara
min första hoQungfru. Är du icke glad åt en så stor ära?
— Glad? Gud tröste så visst. Skulle jag vara
glad, när höken tager min fina gulddufva?
— Läs något för mig; jag behöfver ett ord mot
ofrid. Läs psalmen 45 om Herrens smordas
förmäl-ningssång!
Sabina tog suckande psaltaren från Riseberga,
bläddrade däri, men kunde för tårar ej finna
förmälnings-sången. 1 stället föllo hennes ögon på psalmen 57:
»Jag ligger med min själ bland lejon; människors barn
äro eldslågor, deras tänder äro spjut och pilar, deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>