Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Historien om fredsunderhandlingarna i Mönster och
Osnabruck, som mer eller mindre berörde alla Europas
stater, utom Turkiet och Ryssland, fyller sex digra band.
Ryttarens fruktade stund var dock ändtligen kommen,
när krigslågan måste slockna af brist på bränsle. Kejsar
Ferdinand III hade offrat sina sista härar och sista
skatter, hans arfländer hotades, hans bundsförvanter
af-föllo. Helgonets hufvudskål hade ej kunnat rädda största
delen af Bajern. Detta medan Sverige ryckte i fält med
70,000 man, Frankrike med 40,000. Westfaliska freden
undertecknades den 10 Oktober gamla stilen 1648 i
Osnabruck och kort därefter i Munster. Villkoren äro
kända: samvetsfriheten garanterad, det heliga romerska
riket upplöst i en konfederation af trehundrasextioen
suveräna småstater, åtta kurfurstendömen och en
namnkejsare, som behöll titeln; landvinningar för Frankrike,
Sverige, Hessen-Kassel och Brandenburg; fem millioner
riksdaler åt Sveriges besoldade härar. Spanien fortsatte
ännu i fyra år sitt krig mot Frankrike.
Ett så omfattande fredsfördrag hade världen icke
bevittnat sedan Roms lysande dagar. Trettioåra kriget
började för tron, men slutade för makten. Kyrkan,
som ville vara allt, blef därefter föga mer än staternas
tjenarinna. Påfven Innocentius X, som protesterade mot
Westfaliska freden, förstod ej själf huru berättigad hans
protest var ur högre synpunkter än hans påfliga
maktlystnad. Ty med kampen för tron försvunno ur världen
de högsta lifsfrågor, hvilka dittills förmått elda och
samla Europas folk sedan korstågens tider. I den tomhet
de efterlämnade inrusade alla lägre lidelser och begynte
kifvas om makten. Furstarne framdrefvo de omyndiga
folken som fårahjordar i kamp för sin politiska
maktställning. Där furstar ej styrde, uppreste sig folkens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
