Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18. Carl Gustaf på Öland.
Fångne titan, fastnaglad vid klippan, när
skall da brvta din fjätter ?
Ungekär på midten af den långa, smala kalkklippa,
som kallas Öland, reste sig på drottning Kristinas
tid en gammal borg, som blifvit ombyggd af Johan III
och kallades Borgholm. Den som i våra dagar gör sig
mödan att uppklättra öfver en i berget banad stig till
de ännu storartade, fastän vanvårdade slottsruinerna,
öfverraskas af det betydande utrymme, som gruset af en
förgången herrlighet upptager. Borgen var på sin tid
väl befäst, hade två stora och två mindre tom samt
egnade sig med sitt ensliga läge vid stranden af Kalmar
sund förträffligt till bostad åt en furste, som valt denna
fristad långt från hufvudstadens faror för att i ostörd
ro kunna uppgöra framtidsplaner, minnas, hoppas och
— vänta.
Sveriges tronföljare, pfalzgrefven Carl Gustaf, som
icke fått drottningen, men förlofvats med kronan och
därutökver fått Öland till sårabot, hitflyttade vid
skördetiden 1651 och regerade här ett litet fylkesrike, utan
krigshärar och flottor, utan hof och komedier, men med
goda jagtmarker, gamla krigskamrater, frihet att plantera
och bygga, Sverige framför sig på andra sidan om snndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
