Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förvånad, men icke rädd för denna stora folksamling;
alla sågo på henne, alla ville bära henne på armarna.
Några hade så långa grå skägg, andra så långa värjor;
en hade mist sitt öga i kriget, och från det friska ögat
droppade stora tårar. Hvarför grät den fule gamle
soldaten ?
Strax därefter var hon på åttonde året vid sin
faders begrafning i Riddarholmskyrkan. Så många vackra
fanor, men hvarför voro de alla trasiga? Och kanonerna
smällde, så att det gjorde ondt i öronen . ..
Åter, strax därpå, rymde hon från det mörka,
otrefliga rummet i Nyköping, där hennes moder,
änkedrottningen, höll henne fången. O, den låga salen, det
tunga silfverskåpet, det svartklädda altaret, de beständiga
tårarna, de långa bönerna, hvartill skulle de tjena?
Hvarför fick hon ej vara fri och glad som en fågel i
skogen? Hvarför älskade hon ej sin moder? Hvarför
höll hon så mycket mer af sin faster? Hvarför kunde
hon taga Johannes Matthise om halsen, när han tolkade
för henne en lustig fabel af Esopus? Och Carl Gustaf
... var han ej vacker, var han ej hurtig, när han bar
henne öfver den våta mossen vid Stegeborg eller drog
henne upp ur dammen vid Rönö? Ja, hon höll af
honom, hon lofvade ju honom. .. Det kändes så varmt,
så lyckligt kring hjärtat... fader, faster, lärare, gossen
med de blå ögonen . .. själkva desse skäggige gubbar,
Sveriges ständer och allmoge, som så trohjärtadt hälsat
den lilla flickan vid konungens död, det var dock allt
kärlek, kärlek! Hon hade dock engång älskat och varit
älskad tillbaka. Hvilken solglans i dessa morgondrömmar!
Hon vaknade, men dröjde ännu att ringa på
kammartärnan. Hon ville fasthålla denna dröm om lycka. Den
skulle blifva så kort.
15.,— Stjärn. kunyab. 111.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
