- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 3. Makalös /
234

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skydd stå. Och är till att märka, att där intet den
fursten Mars, som gemenligen understöder Satumus, vore
vid denna tid fjärran på himmelen, och morgonstjärnan,
som Jupiters vän är, stode oss närmare, skulle intet lif
i den tiden bevaras tryggt för undergång. Nu är till
förhoppandes, att, om ock stor förändring är att
förvänta, intet timar, som är till döds. Detta vill jag hafva
föresagt dig, på det att du ej må försumma de trognes
böner tre gånger om dagen med ansiktet emot solens
uppgång och vända dig till de kristnes Gud, som ju ock

är ’ Profetens Gud, att han må beskydda dig mer än

stjärnor förmå. Gudi befallandes. Gifvet i vårt residens
Stambul Sarai den 28:de i månaden Redscheb, år efter
Hedschra det ettusen sextiotredje och af kalifens regering
det femte. Hagar Sultan.»

Kristina eftersinnade. Åter var det kammarpigan,
hvilken vågade tilltala en drottning som jämlike. Men
bakom henne stod nattens hemlighetsfulla stjärna och
kom den förolämpade herskarinnan att tveka. Antingen
— eller? Antingen böja sig för en okänd makt, s*om
ville beherska en fri ande, eller ock förblifva sig själf.
Valet hade icke varit svårt, om ej den okända makten
funnit bundsförvanter i morgonens drömmar och i ett
upproriskt hjärta. Underliga vågor höjdes och sänktes
i drottningabarmen. Så klar i allt; hvarför oklar i detta?

Så bottenlösa djup, så djärf simmerska och dock ett så

plötsligt behof att känna ett fäste!

Där drifver så mycken rotlös tång i den blå oceanen.
Fågeln, trött att genomskära en tom luft, ser denna tång
och inbillar sig att där finna en hviloplats. Kristinas
blick föll på ett dyrbart skrin af elfenben och silfver,
tillsändt henne af en hand som icke fick nämnas. Hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:06:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/3/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free