- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 3. Makalös /
288

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

upprättelse och glömt upprättaren, glömt den ende
ut-korade, som kunde utköra Herrens verk! Därför sköt
intet grönt skott ur det körtorkade törnet.

Med en ynglings snabbhet satt han åter i sadeln,
ridande utkör berget och lämnande den förvånade ere- •
miten utan svar. Men under ridten inställde sig dessa
betänkligheter, som ett långt afkärslik ständigt framkallat
i detta körslagna hukvud. Hvem var denne Messias?
Var han måhända ingen annan än Mordechai Zevis
kör-ryckte son?

Ruben Zevi anlände till porten. Där stod Assar Kaba
med kemhundra krigare. En myckenhet kolk trängde sig
innankor och utankör muren. En beskickning väntade
svar. Det var juden Nathan krån Gaza, åtköljd ak en
beslöjad kvinna och två tjenare. Ruben Zevi körstod,
att Mordechais son ville härin.

— I Jehovahs namn — utropade sändebudet med
hög röst — kordrar jag inträde kör hans utkoradc
Messias, som kommer till sin stad Jerusalem för att
förlossa sitt kolk.

— Hvilket brek och insegel har du på detta ditt
budskap? krågade Ruben Zevi kallt.

— Han sade till mig: säg dem, att Herren har
sändt dig, och om de vägra, skola portama upplåtas af
sig själkva, svarade sändebudet.

— Må han då gikva oss tecknet, återtog Ruben,
pekande på den starkt tillbommade porten. — Förnim,
port, att jag vägrar honom inträde, såkramt du icke
upplåter dig ak dig själf!

Folkhopen steg häpen tillbaka och betraktade porten,
i hvarje ögonblick väntande att se bommarna falla och
reglarna upplåtas utan människohänder. Men porten
för-blef orörlig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:06:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/3/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free