Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
ute i skärgården, norra Bottniska vikens förtjusande skär-
gård af ett alldeles säreget skaplynne. En mångfald af
små holmar ligga här utströdda i laxfiskevattnen, antingen
sandholmar med täta enbusksnår eller skogbeklädda öar
med en gördel af gråal långs stränderna. Farleden är
emellertid högligen stenig — detta särskildt allra längst
upp i bukten — och kräfver därför beständig vaksam-
het af rorgängaren. Snart hade vi passerat Seskarön,
Haparandabons "Trouville", och nått fram till kajen vid
uthamnen Salmis, där en betydande sågverksrörelse
drifves — för öfrigt är salig Elias Sehlstedts bon-mot
från sin norrländska färd: "såg vid såg jag såg, hvart
helst jag såg" naturligtvis tillämpligt äfven här. Som
svampar efter höstregn liafva sågverksetablissementen
växt vipp öfverallt långs kusterna, skog har sålts och skog
har köpts, skog har flottats och skog har sågats — men
om denna handtering i egentlig mening varit egnad att
främja folkets andliga eller ekonomiska utveckling och
öka den odlade bygdens areal, hvilket både blifvit påstådt
och trodt, därom hyser man dock allvarliga tvifvel, när
man väl gått förhållandena in på lifvet och lärt känna
de bedröfliga frukter, hvilka sågverksrörelsen faktiskt
burit.
Från Salmis är det visserligen endast en mil in till
Haparanda, men dåligt väglag och dåligt fordon kunna
göra äfven en dylik kort distans rätt besvärlig. Jag kan
försäkra, att vi långt hellre gått till fots än suttit och
skramlat i den täckta droska, hotellet sändt oss till mötes
— men vi hade ju sakerna att tänka på, och vägen var
uppblött. Det var en gammal oformlig tingest af underlig
skapnad, och jag hade ett tag god lust att "samla" den
men kunde ej hjälpa, att jag fick oöfvervinnelig respekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
