- Project Runeberg -  Från Torneå till S:t Petersburg /
17

(1896) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17
att referera allt vårt järnvägspladder, utan vare det nog
sagdt, att samtalet ej aktade för rof att gå ut öfver ett
flertal af de banbrytande personer, hvilkas namn och
gärning det unga Finland med stolthet anför inför en
främling.
Efter omkring mils färd hade vi nått fram till
Lappil där vi skulle intaga frukost, hvilket också skedde
med strykande aptit. Under detta städse behagliga in-
termezzo i en järnvägsresa begapades vi af en mycken-
het helgdagsklädda finnar, hvilka njöto af söndagsförmid-
dagens ledighet och stirrade in genom glasrutorna på
matsalen för att se oss äta. "Honi soit qui mal y pense"
— sade fröknarne och smålogo, så att deras vackra
tänder kunde synas. "Men här ha vi ju en sevärdhet",
fortfor den ena, "forstmästaren skall titta på den där
lilla mörka, tjocka stationsinspektoren. Just så där ja,
nå vet ni hvem det är?" Jag måste tillstå min okun-
nighet. "Jo, det är ingen mindre än Gustaf Adolf von
Numers, pappa till Eerikki Puke och Tuukkalan tappelu,
den upprörande, härliga Elinan surma, där Ida Aalberg
firar triumfer, och den lustiga Kuopion takana, som
Arppeska sällskapet bjuder oss på i Helsingfors." Det
var ju en särdeles intressant sevärdhet, medgaf jag och
undrade smått på, huru det är möjligt att kunna ligga
och dikta på en station uppe i Österbotten. Ingen af
oss ville åtaga sig det, det skulle bli alldeles för trist.
Fröknarne meddelade för resten, att von Numers’ origi-
nal alltid bruka vara gräsligt tråkiga och långrandiga,
hvadan de i allmänhet måste stöpas om för att blifva
njutbara. Då händer det emellertid, att de kunna blifva
så rent gripande som t. ex. den dramatiserade Kanteletar-
2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 04:25:13 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tornestpet/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free