- Project Runeberg -  Torpare /
29

(1909) [MARC] Author: Alfred Kämpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Vid Gud och hans heliga evangelium . . .»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stackare, mumlade lian. Aldrig någon frid . . . aldrig
någon trevnad . . . ideliga brödbekymmer . . .

*

När Tilda började bli ovig och otjänlig för arbete,
kom tungsinnet och mörkret. Det värsta, att hon vart
tvungen att flytta bort från Rosendal, inträffade också
i bärgningstiden, när hon som bäst behövts. Erland kunde
naturligtvis inte reda sig med ett arbetsodugligt skrälle.

Tilda gjorde åtskilliga föreställningar inför torparen,
men denne var obändig och hård som den kalla granithällen.

— Det är din barnunge, sade hon, och nog borde du
väl ändå tänka på att dra försorg om egen avkomma,
Erland Werner. Du, som annars är en så hederlig karl.

Erland stod ganska länge och funderade, innan han
drog på sig skinntröjan och gick ut. I dörren vände
han sig om:

— Nej, det här bär sig inte — nej, inte på vis och
villkor, och än vet ingen, hur det kan bli. Kanske lika
illa nu som i fjol, så jolpärena ruttnar opp för en . . . Vart
skulle det ta vägen — om det ginge likadant i år — med
mig och drängen, med dig och fem ungar, ifall vi gifte
oss . . .?

Tilda började gråta.

— Jaså, det har nu gått så långt, att du inte kan låta
bli att håna mig för barnen, som jag har med Per August;
det var en bättre karl än du, och han var inte ängslig för
att det kom fyra. Du kunde för rästen ha låtit bli att
vara så kärvänlig, när jag kom in till dig med kaffet om
morgnarna. Då lovade du vitt och brett.

— Äsch . . .!

Erland Werner sköt till köksdörren, så det rungade
i stugan. Tilda fortfor med diskningen, lipade och tänkte
på, att om inte potatisen ruttnade till års, kanske hon skulle
få stanna. Hon gick ut och drog upp ett stånd i
trädgårdslandet. Det fanns fyra ruttna och tre friska, så
förhoppningarna voro inte synnerligen stora.

*

Tilda fick flytta in i fattigstugan, men hon var tvungen
att ta ut stämning på Erland Werner, ty ordföranden i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:06:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/torpare/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free