Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d7
båten han hadde bestilt på Akers verksted. Nytt
tiltak — mulig det førte til noget. Kanskje frem-
tid i de båtene. For nogen måneder siden hadde
han vært viss på det. Om han reiste ned og så
på båten? Vasket litt op med dem der syd? Reiste
vekk en tre-fire dager og selv kom på kjøl igjen?
Ennu murret det i ham; men han tok sig sam-
men, fant frem et par av brevene posten hadde
bragt, løp dem gjennem pånytt, reiste sig og åpnet
døren til sideværelset.
«Bed Jensenius komme inn til mig,» sa han ut
i det andre kontoret.
Litt efter stod kassersken foran skrivebordet.
«Takk for igår Torsen,» sa Grete Jensenius med
sin merkelig tynne røst.
Elling kjente det kostet på å få snudd øinene
hennes vei. Det skulde helst vært en regel for
folks utseende — en yttergrense i det minste. Men
denne barndomsvenninnen til Tone Marie... Han
så fremdeles ikke op; men han halte frem et randet
silketørklæ av trøielommen og la det fra sig på
skrivebordet.
«De glemte igjen dette igår. Tone Marie sendte
det med mig. Nå får De snart slutte med å
legge efter Dem alt løsøret Deres på Breidablik,
Grete.»
«Å det er menneskelig å glemme, Torsen.»
Han så på henne. Hun stod med de magre
hendene over hverandre på maven; blunket ikke —
de uthvelvete øinene stirret uanfektet, omkring nesen
var hun rød og flosset — et godt stykke lenger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
