Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ME vind ses ur ta NT
112
hun kunde se de to små muskelknutene oppe ved
brynene hans.
«Nye forretninger er farlige, Elling.»
«Allting er farlig. Nå for tiden.»
Tone så mer på ham; han hadde noget stivt i
blikket — noget hun ikke kjente, syntes hun. Og
med ett hvisket det nei i henne — som et varsel
fra selve dagen, fra selve stunden nu, denne full-
komne lykketimen, hvor alt var godt fra himmel
fil jord... .
«Nei,» tok hun op, høit. «Nei! Du skal ikke friste
skjebnen, som — som har vært sånn mot dig,
Elling! Vi kan aldri få det bedre enn her på
Breidablik, og vi skal ikke reise fra det!»
«Hallo!» satte Elling i, stakk årene i sjøen og
tok på å ro.
Tone vendte sig — han stirret på noget.
En brunsvart båt lå akterut. Den slo ripen ned
i vannet, svinget over, hadde andre ripen nedi,
viste halve bunnen, dasket voldsomt fra kant til
kant — en halvstor guttunge stod skrevs i den og
laget bølger. Sekundet Tone hadde snudd sig,
reiste et kvinnemenneske sig fra rortoften og kastet
sig over gutten — det stod en kort kamp, mens
båten slengte og halvt kvelvet, — så lempet med
ett det rødklædde kvinnfolket hele ungen overbord.
«Er de galne!» ropte Elling og stormrodde.
Skjekten kom på kjøl igjen; et stykke unda
dukket et hode op i vannskorpen. Kvinnen satt
ved årene, snudde båten, rodde i mak op mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
