Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
det vesentlige. Jeg formoder det kan kalles lykke
i Deres idiom.»
Farven har steget i Tones ansikt. Hun får gråt
eller hvad det er i halsen. Hun spurte for å såre
ham, og han forstod det, og han blev skamfull
på hennes vegne. Men han svarer, han kan svare,
hun satte ham ikke fast — han også har «gjort
op med sig selv».
Alexander fyller ølglasset; nå tømmer han det
i et langt drag, fyller det pånytt med den lyse
svake drikk.
«Kjære Alexander,» stotrer hun.
Han ser over på henne, bent på henne gjennem
de konvekse brilleglassene nå; øinene er overstore,
dunkle av bevegelse.
«Det var dumt spurt, Alexander. Jeg vet jo at
De greier det, jeg har jo sett det. Enda De er så
ensom og så —»
«Så fattig, fru Tone?» Plutselig blir det muntert
inne i det grå skjegget hans, han smiler som en
gutt. «Hvad?»
Hun støtter sig med albuene mot bordet og hviler
haken i hendene.
«Ja, jeg tenkte på det, Alexander.»
«Også De! Også De er stedt i denne villfarelse.
Den hele menneskehet, selv De! Som om mam-
mon og alle hans falske profeter har skaffet en
eneste sjel likevekt. En ulykke å sulte — lykke
å spise sig mett? Å disse misbrukte herreord!
Item denne Karl Marx, denne kapitalens motstander,
denne tidens yppersteprest — en lærer og for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
