Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det hendte ikke før ukedagen efter.
Daniel drakk den siste punsjedrammen alene,
Anton vegret sig, en dråpe på bunnen av støpet
var alt, han tok; han drakk for et syns skyld,
for kameratskaps skyld. Det er ingen festlighet
med ham. Daniel kommer inn en kveld, en
halvtime senere enn ellers — han er oplagt på
en prat. Men Anton sover.
Han sover i fullt lampelys. Den vesle krop*
pen ligger opkveilt under teppet, hånd under
kinn som en barnsunge; halvåpne leber, øie*
frynse nedpå den blå skyggen under lokkene ...
Daniel står og ser på ham — hendene vil borti
ham, vil riste ham våken. Eller bye ham i
dypere søvn . . . Ingenting til kropp, de vet
det —
Han rømmer ut igfen.
Månen har ikke gitt sig; det er dag eller natt
eller ingen av delene — jorden har stanset sin
gang — den er frosset fast på månestråler — sne*
dekket glitrer og er ett med dødt lys —
Han driver rundt hushjørnet; han går langs*
med baksiden på bygget, han stiltrer smått op*
over mot formannsbrakken.
Han så en gang en rosebusk felle blomster;
det hendte, mens han så på — en villrose utmed
et kjem. Bladene sank ned på vannspeilet, små
båter, de lå der og fløt. En dråpe rant inn i
dem, enda fløt de, med sølvperle i bunnen. Inn*
under dem kunde en pike bade . . . hun kunde
leke sig med roserøde skib, de kunde seile og
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
