Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade. Då skrattade han och detta gjorde mig ondt
i själen. Jag lofvade inom mig att jag skulle göra
allt för att visa att arbetet var bättre än penningen
— och Gud gaf mig äfven framgång. Nu erkänner
också riksdagsman att jag lyckats, men han anser
detta endast som ett enstaka fall och tror ännu
alltjemt på penningens allmakt. Derför skulle det
vara min högsta glädje om äfven du blefve en arbetets
man, om äfven du lyckades besegra penningen.
Jag skulle då kunna öfvertyga honom om att arbetet
är bäst och att det måste segra i striden.
— Jag skall nog bli flitig, far, så icke skall
far behöfva sörja för det — sade Pelle trohjertadt.
— Och finge jag bara komma till Ultuna, som far
sade, så skulle jag nog söka visa både riksdagsman
och son hans, att man kan bli en bra karl utan
pengar; det är tvärsäkert det.
— Nånå! lofva inte för mycket! Lofva är godt,
men hålla är bättre. Låt derföre se att du håller
ord med hvad du sagt. Du har hittils visat dig
ega godt gry i kroppen, hvilket innerligen förnöjer
mig. Derför skall du äfven få komma till Ultuna
så fört du läst dig fram. Och nu punktum med
den saken. — Har du inte en liten kaffetår att
ge oss, mor?
Mor Stina, som hela tiden andäktigt lyssnat
till sin mans ord, hvilka allt igenom synbarligen
gjort ett godt intryck på henne, svarade nu fryntligt:
— Jo, det kunde jag väl ha’ efter det är söndag.
Men ni får allt vänta litet då, ty jag tror
inte att jag har något brändt.
Med dessa ord reste hon sig upp och gick in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
