Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kom han ändock här till korta och för den
välsignade husfredens skull tog han oftast till
reträtten. Denna slutade vanligtvis hos klockaren,
der gamle fanjunkaren visste att han alltid kunde
påräkna ett godt bemötande jemte åtskilligt, som
kunde tillfredsställa hans törstiga strupe.
En dag kom ett tillskrynkladt bref till
honom. Brefvet bar Stockholms poststämpel och
hade varit på vägen en ansenlig tid. Det var
från Anna, så mycket såg gubben, och fastän
Greta var som bäst i farten med att damma och
sopa, rymde fanjunkaren denna gång icke fältet
»Det är från tösen, kan jag tro,» puttrade
hon, arg öfver att hon nu snart skulle vara
tvungen att lemna sin plats. »Då är det väl bäst
att jag packar in först som sist.»
»Ja, det vore bra, det,» tänkte fanjunkaren,
»för du styr ändå inte till annat än oreda här i
huset.» Högt sade han: »Anna kommer hem i
nästa vecka. Det skall bli roligt att få träffa
henne. Tycker inte också du det, Greta!»
Den gamla qvinnan slog damborsten i
väggen, så att skaftet höll på att gå af, och hon
försvann fortare än Peter Hane beräknat.
Dagen före Annas hemkomst gick
fanjunkaren till klockaren och fick efter mycket prut låna
hans skrangliga märr och pinnkareten. Så
utrustad begaf han sig på väg till Kalmar för att
möta dottren.
Det var tidigt följande morgon. Bore skulle
komma mellan klockan sju och åtta sades det på
ångbåtskontoret, men klockan blef både nio och
tio innan den efterlängtade båten kom i sigte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
