Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under tiden gick gubben Hane utan ro upp och
ned på skeppsbrovallen och stod långa stunder
bredvid flaggstången på »kavaljeren» kikande
efter båten.
Slutligen blef den synlig och ångade efter
lång väntan in i hamnen.
Gubben Hane gick oroligt fram och tillbaka
längs träkajen. Skulle Anna ha lyckats i sitt
ärende, eller återkom hon med detsamma
oförrättadt? Det var en fråga, som gubben icke
kunde få afgjord förr än båten kommit i land.
Detta skedde ändtligen. Det första föremål
som Peter Hane upptäckte ombord, var dottren,
och i hennes vackra ögon såg han genast att
något ovanligt förefallit. Hvad det kunde vara,
det visste han ej och icke heller kom han att
tänka på Erik.
»Nå,» sporde fanjunkaren, då Anna ändtligen
kommit i land, »har du haft roligt?»
»Ack ja, far.»
»Har du — har du träffat — — ja, du — —?»
»Derom ska vi tala sedan,» afbröt den unga
flickan. »Låt mig först reda alla mina tankar.»
»Är Stockholm lika vackert ännu?»
»Mycket vackrare, far.»
»Det vore necken.»
Efter ett par timmars vistelse i Kalmar
anträddes hemfärden. De tre milen till Bäckebo
kyrka tillryggaläggas med en ordentlig häst
vanligtvis på omkring fyra timmar, men den
hedervärde klockarens »Rosinante» var inte så qvick
af sig. Det var vid middagstiden som
fanjunkaren begaf sig från staden, men ej förr än vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
