Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Något öfver en half mil från Vexiö stad, i Kinnevalds
härad och Bergunda socken, ligger Bergqvara sätesgård,
som af ålder tillhört Trolle-ätten och nu innehades af riks-
rådet Thure Trolle. På en udde nära intill sjöstranden,
vid pass 200 steg ifrån säterigården, var Bergqvara slott
beläget, hvilket i ålder säges hafva täflat med de äldsta i
riket. Det var starkt och fast uppbygdt af väldig gråsten,
fyrkantigt till formen, sex våningar högt, försedt med fyra
torn och försvaradt med grafvar och vallar.
Gustaf Olofsson Stenbock afbidade icke utan tecken
till en stigande oro underrättelsen om böndernas fram-
ryckande. Slutligen anmälde en af de utstälda posterna,
att fiendtliga hopar visade sig på slätten ; likväl syntes de
utmattade, uppslogo ett läger, och ingenting lät förmoda
att de ämnade våga något angrepp.
»Så förhållen eder äfven stilla», befalde Stenbock, »men
utställen dubbla vakter; gifven noga akt på böndernas rö-
relser, och underrätten mig i ögonblicket, så snart I blif-
ven varse något misstänkt. Ingen af eder får lägga ifrån
sig sina vapen, och alla skola vara fullkomligt rustade hela
natten.» Härpå lät han äfven utsätta dubbla vakter fram-
för dörren till de rum, der riksrådet Trolles fru låg i barn-
säng. Ingen sömn kom i hans ögon, och den fulla bäga-
ren förmådde ej skingra hans synbara ängslan. Konungens
tyska knektar, troget tillgifna sin furste och redan ofta
pröfvade i striden, sågo ogillande på sin anförare och ka-
stade bistra blickar ned på slätten, som snart betäcktes af
de upproriska bönderna. Fastän de upproriskes antal vida
öfversteg deras, trodde de sig likväl med ringa möda kunna
tillkämpa sig seger öfver dem, emedan de vid dylika till-
fällen hade erfarit, huru sällan under uppror enighet her-
skade ibland de svenska bönderna. Derföre öfverensstämde
anförarens villrådighet alldeles icke med deras stridslust;
och endast den tanken, att de hade svårt straff att frukta,
om de handlade mot hans befallning, höll deras öfvermod
tillbaka och hindrade dem att med beväpnad hand rusa ut
från sina förskansningar och. i ett anfall på bönderna släcka
sin stridslust. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
