Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
tog de obeväpnade bönderna, med tålamod afhörde deras
klagomål om mångfaldiga besvär, förtryck och dåliga tider
och med den största beredvillighet gaf dem den försäkran,
att han ville sjelf hos konungen med eftertryck föra deras
klagan, om de utfäste sig att genast till lionom utlemna
deras anförare, Daeke, och lungt återvända till sina hem.
Till det senare syntes de beredda, men det förra väg-
rade de bestämdt.
»Men bvem ansvarar mig väl», återtog Stenbock, »att
hela den upproriska mängden återvänder till lugnet och till
trogna undersåtars pligter, om icke eder anförare frivilligt
med sitt ord stadfäster detta. Skaffen hit Daeke och sö-
ken förmå honom till ett hemligt samtal med mig, jag vill
skieka gisslan i ert läger för hans säkerhet.»
»Det hvarken får eller kan han vägra», svarade bön-
derna, »ty han har svurit att göra allt för vårt bästa!»
De lemnade ståthållaren med glada hjertan, emedan de nu
med lätthet trodde sig hafva uppnått sitt ändamål, begåfvo
sig strax tillbaka till lägret, och uppsökte Daeke och be-
rättade frimodigt för honom sin åstundan. Denne, som
redan genom Pater Erlandsson var underrättad om allt,
emottog dem med mörk uppsyn; men då han till höger
och venster omkring sig såg flera hopar i rörelse, och mod-
lösheten hos den sammanrafsade hären redan uppfylde ho-
nom med en rädd aning om olycklig utgång af ett möj-
ligt anfall, så beslöt han ändtligen att bifalla deras begä-
ran och att sjelf begifva sig till ståthållaren.
Åtföljd af sex bland sitt röfvarband, hvilka voro lionom
fast tillgifna, begaf han sig, fradgande af raseri, till det
fiendtliga lägret, lemnade sina följeslagare, hvilka emot-
togo tvenne kungliga officerare som gisslan, efter sig vid
kullarne och trädde nu ensam och utan att hafva beslu-
tit, huru han skulle bemöta ståthållaren, in till denne i
hans tält.
Stenbock var nära att bäfva, då han såg bondanfö-
rarens jettelika gestalt, som med stolta blickar såg ned på
lionom, i det han behöll en stolt, trotsig ton emot honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
