Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
först i slottet, liknande en skara .vrålande röfdjur. För-
gäfves hade Thure Trolle låtit tillsluta portar och dörrar,
och förgäfves dolde sig hans folk i de aflägsnaste vrår; för
de plundrandes jernklofvar var intet lås för starkt, och
under höga hånskratt framdrogo de dem, som undan-
stuckit sig, ur deras gömställen, misshandlade och tvungo
dem under dödshotelser att öfverlemna sitt gods och sina
egodelar i deras händer.
Thure Trolle sjelf hastade, så snart han till sin för-
skräckelse såg den vilda skaran nalkas slottet, med sin
sjuka hustru genom en bakport på flykten; han räddade
således väl sitt eget jemte sin makas ,oeh sina barns
lif, men all deras egendom föll i den rofgiriga skarans
händer.
Äfven den sista hopen af de upproriske hade nu inträngt
genom den öppna slottsporten på borggården, som hvim-
lade aï rofgiriga bönder, hvilka floektals drogo omkring,
uppbröto alla dörrar och föröfvade de rysligaste ogerningar.
Flere af det olyckliga slottsfolket hade uppstigit i ett högt
torn och ringde här med stormklockan, i hopp att sålunda
kalla tillbaka ståthållaren öfver Vestergötland med hans
trupper till bjelp, men förgäfves skallade de klagande lju-
den omkring nejden. Stenbock och hans folk voro redan
för långt borta att kunna höra dem, och det hjelplösa fol-
ket, som försökt detta räddningsmedel, blef snart offer för
sitt företag. Ty knappt hade Dacke förnummit de första
dofva ljuden af klockan, förrän han uppsände några af sina
medbjelpare med tillsägelse att nedstörta de olyckliga värn-
lösa ifrån tornet, och under fröjderop uppfylde de omensk-
lige sin anförares blodiga befallning.
Alla lifsmedel och dryckesvaror, som kunde upptäckas,
släpades fram på borggården, och här öfverlemnade sig
de upproriske åt det tygellösaste fråsseri.
Många ströfvade ännu omkring i boningshusen och
ladorna, misshandlade de hjelplösa invånarne och mördade
dem, ehuru de icke gjorde det ringaste motstånd. Hvar-
ken de sjukes nödrop, gubbens darrande bön om nåd, qvin-
nors och jungfrurs ängsliga böner att skona deras ära, eller
o
Nils Dacke. II. “
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
