- Project Runeberg -  Nils Dacke / Andra delen /
52

(1881) [MARC] Author: Pehr Thomasson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

toat dem — äro förflutna sedan jag såg dig! Jag liar i
ängslig väntan räknat hvarje timme; ingen tröst erhöll jag
dock Ï min enslighet; min sjuksäng blef för mig en pin-
bänk. Min själ dref mig ut ur det mörka herberget ; jag
trodde mig vara frisk och ville med våld trotsa svagheten ;
men då det första fria luftdraget rörde mig, sjönk jag ned
liksom förlamad; mitt tillstånd försämrades, ännu länge
måste jag intaga sängen. Då uppkommo förskräckliga tan-
kar hos mig, jag tyckte mig dömd till långsamma dödsqval,
liksom jag skulle förgås i det skymfligaste elände, förban-
nad och föraktad af alla bättre i verlden. O ! mitt sam-
vete har fruktansvärdt manat mig. Brita, tro mig, det gif-
ves en sträng domare på andra sidan grafven jag har
erhållit denna visshet på min sjukbädd! Frestens tröst
var endast för mig ett tomt ljud; jag fann ingen i mitt
eget hjerta. Du hade trolös vändt dig ifrån mig; du hade
öfvergifvit mig i högsta nöden, då kropp och själ voro upp-
fylda med smärta. Du älskar mig icke längre — det är klart
för mig, fruktansvärdt klart! Som en giftig flamma lågar
svartsjukan i mitt bröst. Hvem är den lycklige, som eger
ditt vankelmodiga hjerta?»
»Min stackars vän !» svarade hon, högt skrattande, i
det hon icke låtsade höra hans förebråelse, »dm hjerna
måste hafva blifvit skadad. Hvarifrån härleda sig dina
underliga drömmar om otrohet och svartsjuka? Då du låg
farligt sjuk, kom jag ofta till dig; men nu, sedan flere
dagar, då pater Clement sjelf gått i borgen för ditt lyck-
liga återställande till helsan, har jag haft andra pligter att
uppfylla. Bannas derföre icke; har jag vårdslösat dig, så
skedde det endast för vårt gemensamma företags skull,
hvilket du så väl som jag är tillgifven.»
En djup suck framträngde öfver Ottos läppar, och i
det han betraktade henne med sorgsna blickar, sade han:
»Jag kan icke som förr glädja mig öfver din manliga
själ. Tyvärr har jag i senare tider insett, huru vida öfver
allt annat ett ömt deltagande, en mild qvinlighet, hvilken
endast herskar i huslighetens krets, måste upplyfta den
hjelplöse mannen. Det qvinliga deltagandets milda balsam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:07:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tpndacke/2/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free