- Project Runeberg -  Nils Dacke / Andra delen /
88

(1881) [MARC] Author: Pehr Thomasson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oeh pröfvade sorgfälligt, fastän med räddhåga, om dess
stämma gaf henne det höga vittnesbördet, att det skulle
finna lycka och ro, om hon helt och hållet ’öfverlemnade
det åt den främmande mannen. Men hon kände för honom
endast tacksamhet, den innerligaste tacksamhet, men icke
någon kärlek ; denna höga, heliga känsla, som endast brann
för3 hennes make, var ännu icke alldeles slocknad, oeh dess
flammor upplågade ofta högt, då tanken på en fullkomlig
skilsmessa ifrån fadren till hennes barn genombäfvade hen-
nes bröst.
Så satt hon äfven en kulen vinterdag i en orolig strid med
sig sjelf, ensam i sin sängkammare. Sin make hade hon
ieke sett på flere dagar; äfven Ragvald undvek hon, oeh
hennes biktfaders beständigt upprepade förmaningar hade
uppfylt hennes hjerta med ängslan; ty hon kände nödvän-
digheten af ett hastigt beslut, emedan den oroande tanken
på hennes tryckande förhållande med bvarje dag ökades
och hotade att tillintetgöra hennes lefnads lycka.
Då inträdde Ragvald till henne i rummet, men icke
såsom vanligt med gladt ansigte; han var allvarsam, oeh
nästan med högtidlig rörelse gick han emot henne. »Nå-
diga fru», begynte han, »förunna mig endast några ord!
Det förtroende, hvilket er godhet beviljat mig, ingaf mig
mod att stundom nalkas er, och midt emot er, under, de
milda strålarne af edra blickar, flydde de skönaste tim-
marne af mitt lif. Men i dag, dyraste fru, kommer jag
med öm omsorg för edert väl ; faror hota er, om ni
ännu längre dröjer här».
»För Guds skull», svarade Märtha bestört, »hvad be-
tyda edra ord? Hvarifrån kan någon fara hota mig? Jag
känner ingen på borgen, som är fiendtligt sinnad emot mig,
oeh aldrig skall det lyckas er att påtvinga mig den tanken,
att min gemål —»
»Nej, ädla fru», afbröt Ragvald henne, »icke allenast
ni, utan hela Stegeborg hotas af en fara utifrån, hvilken
ni icke bör dela. Rysligare än någonsin har upproret ut-
brutit ; i ofantliga skaror genomtåga de upproriska bön-
derna landet; äfven i vår nejd hafva deras hopar redän

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:07:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tpndacke/2/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free