- Project Runeberg -  Nils Dacke / Andra delen /
99

(1881) [MARC] Author: Pehr Thomasson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

99
stranden ; hos ingen uppstiger någon aning, att du för andra
gängen flytt. Du är nu död för oss — men halt! Jag
måste likväl hafva ett lik för min graf — och skrattande
fortfor han, i det han med foten stötte kruset ned i graf-
ven: sâ, du Mäns Hanes trogna afbild — bvila stilla der
nere! Hastigt tryckte han nu min hand, påminte mig
ännu en gång sitt uppdrag, och morgonen begynte redan
gry, då jag raskt trafvade öfver fältet. Snart hade jag
uppnått skogen, och jag förundrar mig öfver huru hastigt
detta skedde. Jag undvek den rysliga offerlunden, höll mig
vidare till venster och kom, utan att möta någon men-
niska, på klippvägen till en by, der jag bad om en dryck,
hvarefter jag med större säkerhet långsamt dag och natt
fortsatte min väg, till dess jag slutligen kom till Jön-
köping. Der såg det ännu illa ut med den kungliga värf-
ningen; adelsfanan dröjde ännu att inställa sig, och utan
vidare dröjsmål begaf jag’ mig till Stockholm, der fält-
öfversten Lars Siggesson Sparre villigt upptog mig bland
sina slottsknektar. Den tunga tjenstgöringen behagade mig
rätt illa; likväl tänkte jag att hålla ut, om jag ock skulle
bli så mager som min lifhäst. Lars Siggesson tyckte
om mig och gynnade mig; äfven lyckades det mig att
troget uträtta min väns, Peder Skrifvares, uppdrag. Snart
ansågs han allmänt för död, och följden blef att hans äl-
skarinna, en vacker flicka med blekt ansigte, blef åter
synlig. Snart återfick hon dock sin friska färg vid min
underrättelse om den trogne älskaren. Jag lemnade henne
ringen, och hon bedyrade, att endast -döden skulle skilja
deras förbund. Derpå. drog jag med konungen till Öster-
götland, der Daeke inbrutit; och lyckan gynnade mig, så
att jag befriade kungen sjelf ur de upproriskes händer,
fastän de redan hade honom fången. Thord Riddare, min
forne kamrat, då jag ännu tjente Daeke, föll der för mitt
svärd. Det skar mig i hjertat, då jag såg hans lik ligga
framför mig; jag höll det likväl för Guds skickelse och
suckade en bön för lians själ. Då vi återvändt till Stock-
holm, utnämnde konungen mig till kapten för sin ryttare-
skara och lofvade att, så snart vi hade fred i landet, skänka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:07:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tpndacke/2/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free