Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
det kungliga brefvet. Förskräckt vek han emellertid till-
baka vid slottsbefälhafvarens anblick; ty denne låg orörlig
i en länstol, stirrande framför sig och liksom försänkt i
djupa tankar. De förstörda anletsdragen voro upplysta af
aftonsolens blodröda strålar, som föllo in genom de höga
fönstren ; mumlande emellan tänderna obegripliga ord, hade
Sture icke märkt den inträdande, och Hane såg sig tvungen
att ånyo med hög röst upprepa sin vördnadsfullä helsning,
emedan den första ieke blifvit besvarad. Härpå sprang
Sture, liksom uppväckt ur en dröm, hastigt upp från sin
stol, strök det vildt nedhängande håret från sin med svett
betäckta panna, grep med darrande hand efter det fram-
räckta brefvet, öppnade det, läste och utbröt i ett skal-
lande skratt, som fruktansvärdt genljöd i det stora, hvälfda
rummet.
Derpå sade han, väldsanr qväfvande en häftig rörelse,
till kapten Hane: »För få timmar sedan hade detta bud-
skap varit för mig en himmelsk fredshelsning, och denna
skrifvelse, som innehåller Gustafs nådeord, en balsam för
mitt sjuka bjerta; men nu är det för sent, och ingen ko-
nungs nåd gifver mig någon tröst i mitt lidande, ty den
är allt för ringa för att i denna verlden ersätta mig min
förlorade lycka. Ursäkta det besynnerliga sätt, hvarpå
jag emottager er, och föreställ er, att ni tillbringar denna
natt i ett sorgehus; men i morgon, då dagen gryr, fly då
detta slott, om ni är en fiende till otro och förräderi! Lef
emellertid väl!»
Vid dessa ord vinkade han åt dörren. Hane aflägs-
nade sig tigande och lät föra sig ned i ett rum, hvarest
han fann dvergen framför en lågande brasa med verklig
glupskhet förtära en aftonmåltid, sådan den ieke på lång
tid blifvit honom erbjuden.
Hane förblef hela aftonen tyst och enstafvig, och till
och med hans vanliga törst, hvilken han väl hade kunnat
tillfredsställa, då det välsmakande mjödet i öfverflöd er-
bjöds, hade i dag lemnat honom ; han blef fattad af en
besynnerlig känsla, sedan han beträdt borgen. Den ädle
Sture hade alltid blifvit skildrad för honom såsom en mild,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
