Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
gärden ibland soldaterna ; ty han insåg allt för väl, att
då han derstädes var inspärrad, han ej kunde taga annat
parti än att sluta sig till dem, som försvarade det fasta
slottet. Stegeborgs slott var viil förvaradt genom sitt läge,
och då varande tidens befästningssätt hade derpå slösat
mycket arbete, men nu befunno sig murarne här och der
i bristfälligt skick. Svante Sture hade’ under den sista
tiden, då dagarne endast förflöto för honom under mörka
drömmar, icke varit betänkt på att framskaffa nödiga för-
råd och ordna försvarsverket. Hela den beväpnade styrkan
bestod blott af tvåhundrafyratio stridbara män, hvilket an-
tal var allt för litet för att kunna tillräckligt försvara de
vidlyftiga fästningsverken. Alla dessa brister, hvilka nöd-
vändigt måste lätta slottets intagande för de belägrande,
undgingo icke Hanes pröfvande blickar, då han i morgon-
gryningen gjorde en rund på vallarne; och med fruktan
skådade ban ned på den ofantliga bondskaran, som lägrat
sig på båda sidor om slottet vid de sund, som skilde det
från fasta landet. Böndernas här bestod af flere tusen man.
Färjan och alla båtar hade indragits inom slottet och por-
tarne tillspärrats, men de inre och yttre vallarne voro en-
dast svagt besatta af soldater, som, villrådiga och fruk-
tande, trädde tillsamman och rådslogo, livad de utan an-
förare skulle företaga ; ty ännu hade Sture icke visat sig
ibland dem. Äfven på borggården herskade stör förvirring;
ty några af tjenarne omtalade för soldaterna, hvilka overk-
samma församlat sig omkring dem, huru, genom deras höf-
vitsmans obegripliga liknöjdhet, der redan var brist på födo-
ämnen inom borgen, och att det lilla söm fans knappt
skulle räcka att några få dagar skydda dem för hunger.
Denna underrättelse kunde icke annat än nedslå soldater-
nas redan sjunkna mod, och de utbröto i högt knot emot
Sture samt beslöto att gå in till honom och begära bor-
gens uppgifvande emot fritt aftåg. Men innan de ännu
hunnit till den trappa, som ledde till hans rum, trädde
Sture sjelf midt ibland dem, och fastän hans ansigte ännu
var blekt och bar spår af djupt bekymmer, så utvisade
likväl hans kraftiga hållning och hans lågande blickar, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
