Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
I rysliga gestalter! I fordren lif, ära och gods af mig!
Jag är en menniska, ett verktyg för en högre magt, som
lagt i min hand krigets svärd och upprorets fackla! Bort!
Kasten eder förbannelse pä denna magt, som bemägtigat
sig hela min själ för att genom den bereda olyckor ! An-
klagen inför verldsdomaren den mörka ande, satan, som
håller mig fängslad i sina band, och icke mig! Pri vill
jag stå framför den fruktansvärda domstolen.»
Döljande sitt ansigte i bada sina händer, sjönk han
tillbaka på snödrifvan och blef länge liggande orörlig. Men
kraftigt arbetade sig anden, som bodde inom honom, fram
undan tyngden af det uppvaknade samvetet, och angren,
som redan med sin bittra udd genomträngt den håida
skorpa, hvilken omgaf hans bjerta, tillbakaskrämdes åter
af äregirighetens på nytt frambrytande låga, så att den
snart alldeles försvann.
»Skall jag på balfva vägen redan klenmodigt förtvifia?»
ropade han plötsligt, i det han reste sig upp. »Skall ett
missöde vrida svärdet ur min hand, innan senorna i min
arm äro förslappade af döden? Jag är ju ännu icke be-
segrad, så länge mina pulsar drifva blodet till bjertat!
Välan! Jag vill icke sluta med mitt verk, förrän jag har
det fulländadt, eller förrän grafven rycker mig ifrån mitt
lysande mål!» Med fast beslut sprang han upp fian mai-
ken, och fastän hans sår förorsakade honom häftig smärta
svingade han sig på sin häst och .red skyndsamt längre in
i skogen.
De skingrade bönderna sågo sig tvungna att för sin
egen säkerhets samlas i stora hopar i ändamål att med
förenad magt kunna bjuda de kringströfvande kungliga
trupperna spetsen ; ty utan försköning mördade de tyska
legoknektarne de enskilda flyktingar, som föllo i deras
händer. Till och med de, som obeväpnade, ångerfulla och
frivilligt gåfvo sig, anropande konungens nåd, sågo sig
denna gången bedragna i sin förhoppning på konung Gustafs
ädelmod, ty konungen hade lemnat sin härförare oinskränkt
magt öfver de upproriske, och de måste med sina lif um-
gälla brottet att hafva gripit till svärdet emot sin konung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
