- Project Runeberg -  Träldomens sista skede i Sverige /
8

(1897) [MARC] Author: Isak Sven Landtmanson - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De sätt, på vilka träldom uppstod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förekommer emellertid redan i Ög. Æb. 11, der det uttryckes så:
»Nu ma egh man iorþ ælla annat gozs giua undan rættum aruum
sua sum för uar i laghum ok egh sik til gæfþræls giua; þy at
þæt gaf birghir iarl af». — Det synes emellertid kunna sättas i
fråga, af hvilken omfattning detta förbud var, d. v. s. hvad som
egentligen är att betrakta såsom »gäfträldom». En sådan fråga
har sin anledning deri, att äfven de lagar, som innehålla detta
förbud, omtala såsom fortfarande bestående sådana förhållanden,
hvilka synas kunna hänföras under kategorien »gäfträldom». Hit
hör hvad som stadgas i Ög. Æb. 12, der till och med sjelfva
uttrycket »gæfþræl» användes, samt vidare ställen i de flesta af
de öfriga lagarne, der väsentligen samma förhållanden beröras,
ehuru uttrycket »gæfþræl» der icke förekommer. Hit hör
vidare åtminstone ett ställe i Ög., på grund af hvilket Amira
antager, att en fri person kunde till gäldande af en skuld genom
en datio in solutum öfverlemna sig sjelf till borgenären.

Hvad nu först angår Ög. Æb. 12, så behandlar detta ställe
det fall, då en person af svaghet eller sjukdom (uan mæt ælla
siukdombær) var urståndsatt att själf sörja för sitt uppehälle och
derför ville, mot åtnjutande af underhåll, öfverlemna sin egendom
åt en annan. Det stadgas der, att han skall då först bjuda sig
åt sina fränder (i första rummet sin närmaste arfvinge och sedan
de öfriga, sannolikt i den ordning, som bestämdes af skyldskapens
närhet). Först om ingen af dem ville mottaga honom, fick
han bjuda sig åt hvem han ville. Den, som under sådana
förhållanden åtnjöt underhåll, betecknas på detta ställe med
uttrycket »gæfþræl». Det förhållande, om hvilket här stadgas, är
väsentligen detsamma, som är mycket vanligt i de danska
provinslagarna och i dem betecknas med uttrycket »flatføræ sik» och
som äfven under benämningen »flatfara sik» eller »flatfaras»
förekommer i Vg. (I. Jb. 3. 1., II. Jb. 5 och Add. 11. 10). - Sjelfva
förhållandet förekommer också, dock icke under denna benämning,
i Upl. Jb. 21, Sdm. Jb. 17, Wm. I. Gb. 16. 1. och II Jb. 17
samt med någon modifikation i Hels. Jb. 15. Frågan är nu
huruvida den ställning, som intogs af den, hvilken på detta sätt
öfverlemnat sig och sin egendom till annan, är att betrakta såsom
träldom. Enligt de danska provinslagarna förlorade en sådan
person (»Fledföringen») icke, genom att så öfverlemna, sig sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:07:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/traldomisv/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free