- Project Runeberg -  Träldomens sista skede i Sverige /
32

(1897) [MARC] Author: Isak Sven Landtmanson - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Trälens ställning till egaren och till samhället

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

I. S. LANDTMANSi >N

ren svarade med mer än trälens verkliga värde; men i särskilda
fall finner man dock trälens förbrytelse bedömas strängare än
den fribornes1.

Hvad egendomsbrott angår, voro straffen, härda i fråga
om de friborna, icke mycket mildare i fräga om trälarne. För
tillgrepp till mindre än ett öres värde — ; snattan var

straffet hudstrykning, der ej trälens egare ville lösa honom
der-ifrån med en bot af två (»re. Gick värdet af det stulna öfver
ett öre — piufnap» skulle antingen trälen utlemnas eller

för honom utgifvas en bot af tre marker1’. Hvad särskildt angår
fostre stadgas det i Ög. Vapam. 41. 1. »Nu stial bonda fostre
fullan piufnap. warpær takin ok up hængdær: pa gange bo hans
til skiptes: nu lösis han: pa a pæn lösninna sum han tok. aghe
i huarte karl ælla kunungær: af hans boskipti taki kunungær sin lut
ok alli mæn.» Hvilken påföljd inträdde i clet fall, att träl gjort
sig skyldig till rån eller mordbrand, är icke tydligt3.

Hvad slutligen sedlighetsbrott beträffar, synas olofliga
förbindelser mellan friboren q vinna och träl ha varit temligen
sällsynta. Man finner ej i våra lagar någon straffbestämmelse
för fri qvinna, som inlåtit sig i sådan förbindelse med träl; och
icke häller finnes det någon straffbestämmelse för träl, som lockat
fri qvinna till sådan förbindelse. I )eremot finner man visserligen
hårdt straff stadgadt för våldtägt, som träl föröfvat mot fri qvinna ’.
Könsförbindelse mellan en friboren man och hans egen trälinna
betraktades icke såsom otillåten5; men ansvar var deremot
stadgadt för en sådan förbindelse mellan en fri man och en annans

1 Jfr Caloxius ss. 325 rf.

2 Ög. Yafxim. 41. pr.; Vadarn. 32. 3 (slutet) »—–––ok bote lin

{irælin slika [>rea markær sum lian skal lösa mæ])»; Vm. II. Mh. 2(1. 7.

3 Väl yttrar Caloxius härom (s. 340): »Servos autem latrones vel
incen-diarios, aut excoriatos, aut actori necandos traditos, ut rarissime vitam illis,
lvtro præstito, donatam facile intelligitur» och han anför till stod härför »VI.
1". 2. Bard Bl. W. G. L.» och »XXXI EdhzöBl. ("). G. I....; men pa dessa
ställen (inner man ej några stadganden härom, ehuru clet sistnämnda af dem
stadgar om mordbrand, föröfvad af friboren.

1 Sa i Gotl. I. 22.

5 Detta torde väl kunna antagas, äfven om några uttryckliga stadganden
ej talade derför. Man kan väl emellertid saga, att det antydes i Ög. Æb. 2).
och 26. Deremot beröres frågan icke i Vg. 1. Æb. 8., hvilket ställe ocks.; al
Calonius (s. 342) anlores.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:07:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/traldomisv/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free