Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Trälens ställning till egaren och till samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRÄLDOMENS SISTA SKEDE I SVERIGE
37
vissa närmare skyldemän, togo dessa arfvet efter honom; men
om dessa närmare skyldemän icke funnos, blef -Acn, som attledt
b ’P* >m, hans arfvingek
1 )et andra fallet, då träl befriades ur träldom med egarens
vilja, var det, tia befrielsen egdc rum på det vilkor, att lösen
erlades till egaren. Härvid är att märka, att trälen sjelf icke
kunde lösa sig ur träldom (se nedan). Deremot torde hvilken
fri man som hälst kunnat, med egarens bifall, lösa trälen; och
vissa dennes närmare skyldemän synes ha kunnat af egaren
fordra, att han skulle taga lösen. Det är egentligen Ög., som
-närmare beskrifver, huru härvid tillgick. Det första steget
var, att de, som ville lösa sin frände ur annöpughum stap ,
skulle læggia (eller ’lysa’) manhælgp a han ok fæ riri han
biupa ok ping stæmna». Derefter tillägges det, att, sedan han ær i
manhælgp takfn , allt, som göres mot honom, skall vara sa gildt,
som om det vore gjordt mot fri man, samt att hans fränder och
ej egaren skulle svara för alla de gerningar, som han derefter
gjorde. Men för alla gerningar, som han gjorde »för æn manhælgp
lystis a han ælla ok sipan hon dömis af hanum» (dä fränderna
förlorade eller ej fullföljde sin talan angående trälens lösen), skulle
egaren bota såsom för annan träl. Fullföljes nu proceduren, sá
tillgår dervid pa följande sätt. Den, som blifvit lyst i
man-helgd3, skall stämma till tre mal ping (härads- eller
fjerdings-ting) och vidare till Liongaping». Der skola fränderna gä
full nipiar ep » , fjortonmannaed (två vittnen och tolf män af
ätten inom tredje led, hvilka äro femton ár gamla) och betyga
att han (den i manhelgd lyste) är med dem skyld så nära, att
1 Enligt Vg. I. Ab. 23 (II. Ab. 32) voro de närmare skyldemän, hvilka
utestängde ätteledaren från arfvet, son eller dotter, fader eller moder, broder
eller syster. Rörande stadgandet på det senare stället kan det anmärkas, att
Eriksex (a. st. s. 92, n. 2) fattar detta sä, .att dessa skyldemän endast i det
fall, att de sjelfva blifvit ättledda, utestänga frän arfvet den, som ättledt
arllä-taren, under det att, enligt Schlyters mening (se (il. t. Vg. v. .etle|>a), pä
detta ställe bör läsas »f>æn ær ætlede» i stället för »ætleji». - igt Ög. Æb.
20. 1. åter tog ättledaren arfvet så snart den ättledde dog barnlös.
- Æb. 17.
3 Det synes nämligen som om, sedan proceduren blifvit på iörutnämndt
sätt inledd af dens fränder, som skulle lösas, lian sjelf uppträdde såsom
handlande efter det att lian blifvit lyst i manhelgd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
