Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Trälens ställning till egaren och till samhället - Rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
århundrade. Hvad vårt land beträffar, kommer Calonius efter
en undersökning af frågan (ss. 176—182) till det resultat, att
någon lifegenskap icke förekommit enligt vår äldre rätt; och utan
tvifvel måste detta anses vara riktigt. Och icke häller sedan
har någon lifegenskap hos oss varit i lag stadgad eller erkänd.
Emellertid bör det icke förbises, att under en något senare tid,
sedan efter frälsets uppkomst ett länsväsende hade börjat i viss
mån utbilda sig, spår kunna skönjas af en tendens till införande
äfven hos oss af ett slags lifegenskap. Säkerligen finner man
bevis på tillvaron af sådana sträfvanden i stadgandet i Kr. Landslag
Jb 26. 1. »Haui oc engin waald landboen lenger halda æn
bolags tekkia wte ær och iordhægandenom ær laglica tilsakt,
wtan landboen wili meth goduilia qwar blifua.» Men dessa
sträfvanden blefvo utan framgång. Och Sveriges från äldsta tider
fria bondeklass har haft kraft att, om också stundom under hårda
strider, till våra dagar bevara sin gamla sjelfständighet.
| S. | 6 | r. | 5 | nedifr. | står: | quo | läs: | quæ |
| » | 9 | » | 13 | uppifr. | » | tiden | » | tider |
| » | 11 | » | 22 | » | » | præfecturum | » | præfecturam |
| » | » | » | » | » | » | tertiam | » | tertium |
| » | 30 | » | 9 | » | » | der | » | den |
| » | 33 | » | 7 | nedifr. | » | II. Gb. 10. 1. 11. | » | II. Gb. 10. 0. 11. |
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
