Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 33. Promemoria av kammarherre R. von Heidenstam 15 april 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
omedelbart vidtagas för att söka förhindra att svenskarnas hemresa
hädanefter fördröjdes.
Under samtalets fortsatta gång framhöll generalfältmarskalken, att det
vore de allierades tydliga intresse att söka förflytta krigsfronten till olika
platser utanför västvallen, exempelvis Norge och Turkiet, men att tyskarna
genom sin framsynthet förhindrat detta i Norge och vore beredda, sedan
de på ett utomordentligt sätt skyddat Ruhrområdet, som vore ett av de
känsligaste gebieten innanför de tyska gränserna, att på ett effektivt sätt
inom mycket kort tid tvinga de allierade att upptaga striden på
västfronten. Detta strede mot deras eget intresse och skulle otvivelaktigt leda till
ett avgörande. Härvid komme förhållandena i Norden givetvis att bliva
av underordnad betydelse, varför Norden då kunde beräknas komma i
skymundan. Ruhrområdet vore skyddat av 1.000 grovkalibriga
luftvärnskanoner, 4.000 20 mm luftvärnskulsprutor samt dessutom skyddat av 27
flygplan-»Staffeln» och 15 maskiner per »Staffel», av vilka 9 vore
avsedda för första linjen, 3 till första reserv och de övriga till andra reserv.
Generalfältmarskalken ville särskilt framhålla och bedja delegationen
till H. M. Konungen framföra, att besättandet av Danmark varit en
nödvändighet till förhindrande av motåtgärder från de allierades sida men att
detta besättande ej innebure någon som helst inskränkning av danska
statens suveränitet eller något ingripande i handelsförbindelsernas inre
organisation, domstolarnas handhavande eller de lokala myndigheternas
förvaltning. De enda åtgärder, som vidtagits, vore sådana, som vore betingade
av nödvändigheten att säkerställa de tyska truppenia mot anfall från de
allierade; de avsåge därför sådana saker som mörkläggning, besättande av
försvarsverk, samarbete med danska styrkor och möjligheter för
transporter av truppenheter. Intet ingripande i den ekonomiska verksamheten finge
ske, inga rekvisitioner göras utan vederbörlig likvid med »Kreditseheine»,
varvid kursen mellan mark och kronor på de danska myndigheternas
enträgna begäran fastställts till 2 kronor = 1 mark. Kommunikationerna
mellan Danmark och Tyskland komme att i full utsträckning åter
upprätthållas, dock med passkontroll även inom Danmark till förhindrande av
att de allierades agenter överskrede gränserna.
Beträffande handeln mellan Sverige och Danmark framhölls, att denna
i full utsträckning skulle få fortgå utan att någon inskränkning från tysk
sida härvid skulle ske.
På svensk förfrågan, huruvida vapenleveranser eller andra
förnödenheter fortsättningsvis kunde påräknas från Tyskland till Sverige, framhölls,
att Fiihrern givit direkt order om att därest vänskaplig förbindelse och ett
förtroendefullt samarbete upprättades, vapenutförsel skulle få äga rum till
Sverige men att i annat fall förhållandet givetvis bleve det motsatta. I
det förra fallet skulle Sverige räknas till de fullt pålitliga nationerna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
