Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 176. Rapport av ingenjör Dahlerus 13 maj 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
av varje svensk regering respekteras. Samtalet rörde isig sedan nära en
timmes tád om frågan, huruvida Sverige vore bäst betjänt av att benhårt
fasthålla vid principer eller huruvida Sverige genom att driva en positiv
politik bäst tjänade sina egna mål. GM framhöll, att han aldrig skulle
kunna få Fuhrern och tyska regeringens medlemmar att respektera
principskäl, utan skulle konsekvensen av vägran att visa tillmötegående bliva,
att förhållandet mellan Tyskland och Sverige försämrades. Sverige skulle
i så fall å sin sida icke kunna påräkna några medgivanden eller
tillmötesgående från tysk sidla, och icke en patron skulle vidare levereras
till Sverige. Sverige låge inneslutet och var beroende av export från
Tyskland ävensom transitotrafik och rörelsefrihet i Östersjön, allt
faktorer, som skulle influeras, om Sverige ej visade sig vänskapligt sinnat.
Under diskussionens gång betonade GM att ett upphörande av
malmleveranserna skulle kunna giva anledning till krigiska förvecklingar, men
skulle en vägran att nu acceptera deras förslag icke leda till krigiska
förvecklingar men väl till ett mer spänt förhållande med därav följande
handelspolitiska konsekvenser.
GM var märkbart nedstämd och bekymrad över att icke möjligheter
syntes föreligga att få något medgivande från Sverige och gav även
uttryck häråt samt frågade upprepade gånger, huruvida de delegerade
kunde göra något annat förslag, vartill dessa svarade, att de skulle
underställa Sveriges utrikesminister de synpunkter som framhållits, men icke
kunde göra något annat förslag. GM refererade då till de förslag, som
hr D. framkommit med vid måndagens förhandlingar, och undrade, om
detta icke skulle vara en framkomlig väg. Han sade, att han brutalt
uppriktigt svarat hr D., att den press, som Tyskland nu hade på Sverige,
skulle i avsevärd grad gå förlorad om Sverige hade skeppningismöjligheter
från Narvik och att naturligtvis icke utan vidare Tyskland skulle låta
Sverige få en dylik fördel. Under det fortsatta samtalets gång relaterade
hr D., vad GM vid tidigare konferens sagt, att det endast kunde ligga
i Tysklands intresse, om Sverige kunde få ostörd import av nödvändiga
varor, och svarade GM härpå, att ett vänskapligt sinnat Sverige
naturligtvis skulle kunna tänkas få utnyttja hamnen, dock icke för malmexport1.
Samtalet slutade med att de delegerade lovade till Sveriges utrikesminister
rapportera de synpunkter som framkommit, och skulle säkerligen
utrikesministern så snart som möjligt taga ställning härtill2.
Efter det förhållandena i norra Norge diskuterats, kom GM in på den
allmänna europeiska politiken. Han underströk därvid, att Tyskland
givit Danmark sitt ord på att efter det stora kriget helt draga sig tillbaka
1 (Marginalanteckning av Boheman till detta stycke:} Enl. Hägglöf: Spelade icke någon
större roll i diskussionen.
8 (Marginalanteckning av Boheman:) Endast rapport till Stockholm utlovad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
