Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Ulla - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.
Jag blev glad över att upptäcka Hannibals breda
rygg bland mängden av semesterresande som
flanerade, köpte chokladkakor och väntade ut avgångstiden
under centralens bleka lampglober.
Julinattsskym-ningen hade starkare ljuskraft där den stod lysande
blå och djup i gapet mellan perrongens regntak och
det långa tågsättet.
Hannibal heter egentligen Sven, men en spexroll
för tjugu år sedan gav honom den mer färgrika
benämningen. Det är Svens fel att Hannibal, han från
Kartago, för mig har blivit en figur med något av
renässansens och barockens frodiga livsglädje. Näst
Ulla och ungarna är han min bäste vän.
Vi blev båda lika överraskade. Vi dunkade varandra
i ryggen, beskyllde varandra för hemlighetsmakeri,
förde ett väsen som kom folk att stirra på oss. När
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
