Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Ulla - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
Ragnar aj Geijerstavi
— Nej, inte alls. Det gör mej ingenting vad vi
dricker, bara jag får vara tillsammans med dej.
Jag såg på henne. Det fanns i hennes väsen
någonting undflyende, någonting som kom mig att tänka
på henne som på en spegelbild eller en tavla, en
vacker tavla av en mörk dam med betagande klar hy
och lite frånvarande leende, charmfull och personlig,
väl värd att känna — men oåtkomlig.
Eller var det en illusion? Finns det så särskilt
mycket att veta om någon människa? De har var och
en sin egen värld: kan man komma den närmare än
i den gemenskap som en förstående blick skänker, i
den gemenskap som består i att man identifierar den
andres värld med sin egen? Vad visste jag om min
egen värld? På sätt och vis såg jag mig själv
mindre klart än andra gjorde: de som utifrån kunde se
mig i relation till mina medmänniskor. Jag visste
inte ens vilket intryck mitt leende gjorde: hur mycket
»själ» det fanns i det och av vad art den »själen»
var. Jag visste att jag var lång, knotigt smärt och
»såg engelsk ut», att jag lade ner stor omsorg på att
vara välklädd på det rätta, nonchalanta sättet, att jag
hade en viss sex a-ppeal, eller vad man nu ska kalla det
som gör att kvinnor uppskattar en. Men vad min s. k.
inre värld beträffar — bestod den av annat än
känslostämningar, viljeimpulser, förnimmelser och reaktio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
