Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Ulla - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tre fruar
55
punkt. Utomstående kan åtminstone upptäcka ett och
annat hopplöst fall, medan de stackars förälskade är
stockblinda ända tills olyckan redan har skett.
— Jag tror inte alls det är någon slump vem man
gifter sig med, sa Ulla. Jag tror det är en mening
med allt som sker.
Jag märkte för sent, vilket samtalsämne jag dragit
upp. Ulla tycker om att fråga ut mig om »mina två
eventuella», de unga damer som jag kunde ha gift
mig med, om inte om varit i vägen. Hon njuter med
en nästan barnslig glädje triumfen att vara utvald
framför dem.
Men jag måste erkänna, att det oftast är jag som
tar upp ämnet — och det sker alltid mot min vilja.
Det är som om ett inre tvång drev mig att pröva
frågan — som inte är någon fråga — på nytt.
Den första hette Agnes, och jag minns henne bäst
som jag såg henne, första gången jag på allvar
upptäckte att hon fanns till för mig. Vi var ett gäng
ungdomar som rest midsommarstången i en
herrgårdspark, och nu dansade vi kring den: en smula
generade för att släppa oss lösa i början, men det
glömde vi snart. När vi dansade »Jag gick mig ut en
afton uti en lund så grön», fann jag mig ha valt en
flicka med glädj eglittrande bruna ögon och vita
tänder, som lyste mot den brunbrända hyn. Vi höll var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
