Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Brittmässosommar - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
Ragnar aj Geijerstavi
av långbordet, kände jag av samvetet, men Ulla var
så absorberad av sin uppfinnare att det lugnade sig
igen. Ulla är ofta frånvarande, men när hon blir
intresserad — för att inte tala om när hon blir
attraherad — har hon en märklig förmåga att få folk att
öppna sig och tala om sig själva. Hon var mycket
söt i sin tegelröda silkesammetsklänning som stod
ovanligt effektfullt mot det mjuka, mörka håret och
den klara hyn. Men jag hade en känsla av att det
var för andras räkning hon var söt.
Det hölls många vinrörda tal, och Salomon höll ett
av dem. Salomon är kirurg, en stor och stark karl,
känd för att aldrig darra på handen. Han har en
fjärilslätt fru som brukar fladdra fram och kyssa
honom på kinden ibland, men mest fladdrar hon på
annat håll. Salomon är pessimist. Frampå kvällen är
han oftast övertygad om att han ska dö eller drabbas
av någon oblidkelig olycka, och att hans avgudade
Eva och barnen ska hamna på fattighuset. Denna
gång talade han om oron i världen, och mot den satte
han upp den vänskap som förenade alla kring bordet
med sitt fasta band. Det var hans tröst, sa han
gråtmilt, att det fanns så många goda vänner som skulle
hjälpa Eva, när han inte längre satt ibland oss.
Vi drack för vänskapen, men Staffan tyckte vi blev
sentimentala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
