Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Brittmässosommar - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Ragnar aj Geijerstavi
På just en sådan fest skulle jag ha velat ha henne
med.
Men inte nu längre. Jag var inte så
gymnasistmässig och egocentrisk, att jag såg henne som
någonting rent och översvinnligt: upphöjd över mänskliga
lustar så snart det inte gällde mig. Men någonting
av den tonen fanns ändå, trots allt förnuft, i den bild
jag bar, och jag kunde inte hjälpa att det äcklade
mig, så fort Ullas dans överskred de allra lägsta
poängtalen.
Det slog mig i samma ögonblick, att jag inte skålat
med henne under middagen.
Lisa blev uppbjuden av Salomon, och jag gick ut
i de rum där det inte dansades. Staffan satt i
Hannibals skrivbordsstol med en mörkbrun grogg framför
sig. Han såg hängfärdig och berusad ut.
— Gaska opp dej, Staffan, sa jag. Du har ju fått
sälja en tavla i dag.
Han flinade och drack en stor klunk.
— Den har ju för fan Hannibal betalt för länge
sen.
Som en övergång till det jag ville tala om, frågade
jag om hans utställning. Han skulle börja hänga om
några dar, och vi kom överens om att jag skulle ta
Mullret med mig och välja ut en tavla, innan den
öppnades. Varför inte Ulla? Staffan hade en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
