Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Agnes - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tre fruar
197
I detta korta ögonblick vid den öppna graven skulle
jag känna det som om jag mist allt. Gråten skulle
bubbla i min hals, och en vass, skoningslös ånger
skulle skära i mitt bröst. Vad hade jag gjort av mitt
liv — vårt gemensamma liv? Vad hade jag givit
henne som var min hustru och mina barns mor?
När livet är som bäst, är det arbete och möda, heter
det. Och arbete och möda hade jag givit henne. Jag
mindes, hur hon fått försaka under den tid jag
arbetade mig fram till den ställning jag hade nu. Må vara
att hon ibland försakade under klagan, men hon svek
inte. På något sätt måste hon ha hållit av mig och
trott på mig.
Men jag trodde inte på henne. I blind besvikelse
över något jag inte fått, men kanske i stället saknade
förmågan att finna, hade jag vänt mig från henne
för att uppslukas av en arbetets glädje och vånda,
som jag inte delade med någon, och av nöjen som jag
delade med snart sagt vem som helst.
Varje karriär, allt nytt som skapas kräver offer.
Hon och inte jag var offret på min väg.
En enda sak kunde räknas mig till godo: jag hade
inte övergivit henne. Tidigare hade jag åtminstone
räknat det som en uppoffring från min sida. Jag hade
trott, att det skulle ha lämnat henne slagen och hjälp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
